Att man aldrig får bädda klart...

Helgen tillbringades i Hallsberg på årsmötet för MfJ (Män för Jämställdhet), så det blev ingenting gjort här hemma. När jag kom hem hade grannen klippt häcken och blev mycket förvånad när jag ville ta hand om allt ris. Det ska ner i sängen, sa jag glatt.


Två timmar senare var jag inte riktigt lika glad, men hade i alla fall fått ner en hel del i sängen och genom kompostkvarnen. Jag lade ganska mycket direkt ner i sängen, men körde ändå ris i ett par timmar i kvarnen. Puh. Det ryms en hel del i den, kan jag säga.


Jag ser vårtecken överallt, fåglar kvittrar, vitsippor och scilla blommar för fullt och snart har jag en blommande kvist på min doftolvon. Men det är kallt fortfarande. Nästan så man ångrar sig när man cyklar till skolan utan vantar på morgonen. Men det gör inget, eftersom jag inte är färdig för att odla ännu. Och jag ser fram emot helgen, då blir det FYRA dagars ledighet eftersom skolan är stängd på valborgsmässoafton. Då kommer jag att få gjort massor, tänker jag mig. Om det inte snöar... Man vet ju aldrig.




Jag ser inte fram emot att köra all hästgödsel som ska hit när jag gjort grunden färdig. Ska jag ta en säck i taget, eller hur tusan ska jag få hem allt. En säck lär väl bara bli en halv centimeter och jag behöver minst 20 cm med gödsel. Hm, får klura vidare på det. Önskar jag hade en bil med drag, oj, så mycket lättare mitt liv hade varit då. I alla fall mitt odlingsliv. Det andra som pågår kanske inte påverkas så mycket av drag på bilen. I så fall hade jag nog köpt en annan bil på stört.


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

mestsomatt

Livet är mest som att dela med sig. Av stort och smått. Jag tänker börja i det lilla. Med ett litet frö.

RSS 2.0